Oro...

Idag är jag orolig. Otroligt rastlös, känner hur tårar bränner innanför ögonlocken, och jag har svårt att sitta still....

Igår var en bra dag, den gick rätt hyfsat. Njöt i den sköna solen och pluggade alldeles för lite...

I söndags var en bra dag, ända till kvällen. Fy fasen vad jobbig den blev då.... Jag bröt ihop. Tillslut låg jag ihop rullad i sängen och bara skakade... Grät, skakade, kved... Verkligheten hann ifatt mig och jag orkade inte springa mer. Tanken på att vi kanske aldrig kan få friska (dvs levande) barn gnagde sänder bubblan mot sorgen... Och jag lät den komma över mig. Tanken på att vi inte har några problem att bli gravida, om vi bara ger oss fan på att vi ska bli det, men att alla graviditeter slutar med en begravning.... DET GÖR ONT! Hur många gånger kommer vi få gå våra 23-25 veckor, lyckliga, "ovetande", hoppandes, innan våra barns hjärtan inte orkar mer...! Vem är det som säger att det blir 3:e gången gillt? INGET! Det finns inget som säger att vi kommer få ett barn som överlever nästa graviditet, även om de håller sten koll...

Så nu är oron som störst... Om det är så att vi måste förbereda oss på sjukhuskontroller, kommer jag att palla det? Måste jag vara beredd på att ställa in mig på att oroa mig igen, eller kan jag slappna av en månad till?

Längesedan...

Ja det var ett tag sedan jag skrev något här. Vår dator hemma strular... Fast just nu verkar den samarbeta något som när....

Här lunkar allt på. Som "vanligt". Humör upp och ner, tillvaron upp och ner... Så som det ska vara.

I torsdag kom mormor och morfar upp en snabbis :) Det var kul att träffa dem :) Och så fick de se hur vi bor :) De har ju inte varit hit på ett tag. Så det var riktigt kul!

Vårt badrum är "klart". Vi har toalett, handfat och dusch. Och det går att använda. Men det är inga duschväggar uppe, röret under handfatet droppar när man har spolat vatten, och toaletten rinner (fast inte för tillfället, som tur är!). Sen har vi inga lister runt dörren, ingen  spegel, och inget lyse.... Och ingen ventilgrej som ska sitta på ventilationsröret...

Just nu kokar jag lite potatis :) Och tvättar... :) Har bjudit svärmor o svärfar på mat, så ska göra små potatisknyten på grillen :) Och det går lite snabbare om man förkokar potatisen. Sen väntar jag bara på att Crisse ska jobba klart.. De stänger 18 idag på bageriet, han är där och jobbar idag. Haha, han går som en liten allt-i-allo där :) Så han kanske slutar kring 18.30. Så är han väl hemma efter 19.

Imorgon åker min lilla bror tillbaka till Sthlm. Var trevligt att hinna träffa honom lite :)

Igår var vi på marknad i Järvsö. Fasen vad folk.. Och kaos på parkeringen. Och barnvagnar och gravida magar ÖVERALLT!! Det är inte ofta jag önskar att det vore vinter. Men de gångerna vore det bättre. De syns inte lika mycket överallt då.....

Kan man någonsin bli lycklig och skratta och le, och verkligen mena det från hjärtat, igen?

Förväntan eller förtvivlan?

Jag vet inte vilket jag ska känna just nu... Vet inte åt vilket håll jag lutar... Ibland känns det som att livet startat om på nytt.. Men sen... Allt är som vanligt... Inget kan bli ogjort... Jag befinner mig på ställen jag inte skulle vara på, tänker tankar jag inte skulle behöva göra, känner känslor jag inte skulle behöva veta fanns, gråter tårar för saker som jag inte skulle ha varit med om...

Ibland känns ordet om bättre än när.






Till en helt annan sak. Efter 3 veckor utan dusch så börjar badrummet göras iordning igen! :) Idag har mattläggaren satt dit golvmattan! Och imorgon kommer han och ska göra klart! Vad läckert det blir!! :D

Nu ska jag ut i trädgården och fixa. För tro't eller ej så kommer nog min mormor o morfar och hälsar på, på torsdag! Och med sig ska de ha (mammas) faster Eivor och hennes man Gösta! :) Och Eivor har jag inte träffat på år känns det som! Och det är 3 år sedan mormor o morfar var upp hit sist. Så ser med spänning fram emot det! Det enda är, att det är såååå mycket som ska fixas innan det är så att man kan visa upp huset..! Så som sagt, rensa rabatter är mitt kvällsgöra! (och sen kommer snälla svärfar och fixar klart listen i köket som fortfarande inte, efter 2 år boendes här, har kommit upp!)

Trött

Väldigt trött... Inte så skönt att bli väckt av mattläggaren 15 min innan klockan ringer... Man blir så rädd... Dumt... Visste inte att han skulle komma vid 7 imorse... Han sade inget om det igår. Men tydligen skulle han det. Nice...
De tapeter/mattor vi ska ha i badrummet är det någon typ av bord till, tydligen har man det nuförtiden, och den finns inte att få tag i någonstans i hela sverige just nu. Så vi måste vänta tills de får hem den till någon återförsäljare i Gbg och sen ska den skickas hit.. Så vem vet när vi får ett fungerande badrum...

Var till psykologen idag. Hon ska ha utbildning och sen semester... Så jippi för uppehåll... Skulle återkomma till hösten om jag ville träffa henne ngt mer... Som hon sade "för då kanske ni är gravida eller att det har hänt något annat". Så hon anser att vi står still? Det gör vi kanske också. Men mitt huvud arbetar för fullt.. Det går varmt..

Att vara eller att icke vara...

Önskar livet kunde vara simpelt igen...................

Dumma rädsla..

Varför är jag rädd för något som jag längtar efter? Är så rädd att jag börjar förtränga det som varit... Och det jag hoppas ska bli... Är det lycka som skrämmer mig, eller bara rädslan att än en gång få drömmarna krossade? För tredje gången i rad.... Det är de gångerna man känner sig väldigt misslyckad...

Älskade Milla, du och jag och privat pratstund ikväll? Behöver nog både du och jag... Som jag saknar dig!!

Måndag!

Har pratat med CSN idag ang. min ansökan om studiemedel inför sommarkursen... Och de ska göra en bedömning som ska vara synlig för mig senast imorgon! :) Det fattades 0.5 poäng för att jag skulle kunna få studiemedel, allt bara pga det som hände i våras... Sjukhusvistelse, sjukskrivning o sånt... Bara för att jag inte klarade av att göra de kurser som jag skulle ha gjort... Men förhoppningsvis finner de mina anledningar till att kurserna inte blivit gjorda i våras giltiga... Annars vette katten!

I lördags var jag och Cristofer med hans föräldrar till Västerås. Kikade i lite affärer och så hälsade vi på mormor o morfar också :) Blev en rätt lyckad dag, lite små dugg ibland bara! :)

När vi kom hem hade vi fått över 60 mm regn hemma... Så skönt att vi åkte från det!

På onsdag börjar min sommarkurs.. Ser jag fram emot :) tror den kan vara spännande!

Är det för sent att ångra de kurser jag valt till hösten? Satt och kollade vad jag sökt... vill ha mitt 7:e val som 1:a :)

Har bakat lite tekakor idag så vi får lite bröd. Har ställt fram lite surdeg från frysen så att jag kan baka ngt på det sen... Får se när jag orkar det..

Känner mig helt slut... Skulle kunna gå och sova flera timmar känns det som.. Men det vore ju dumt!


Dagen är överlag hyfsad, än så länge! :)

Fredag igen

Och än en gång kommer bebis sidorna i tidningen. Och jag kollar.. DUMMA JAG! Det mår man inte bättre av... Vi som skulle ha haft två barn...

Igår pratade jag 3 timmar med Milla :) Gud vad skönt det var! Önskar bara att hon fanns närmare... Ibland längtar jag så mycket efter dig vännen! Man kan verkligen prata med dig om allt och inget.. Vad skulle jag ta mig till utan dig?!

Ibland vill man bara orka hoppas och vänta igen... Men jag tror aldrig att jag når ända fram...

Min bror är förresten hemma nu :) KUL! Han åker hem någon gång efter midsommar! Så kul att träffa token igen igår ! :) Ibland saknar man sin lilla broder! :)

Fel igen

Nu är det för mycket igen. Nu är allt fel igen...! Det är nu jag vill ge upp, sova i en evighet, slippa vakna... Det är de här dagarna, veckorna, (timmarna?!) jag inte orkar med längre. När det har blivit för mycket med allt. Är det tillåtet att ge upp? När man ändå inser att livet aldrig mer blir sig likt? Jag kommer aldrig få mina barn tillbaka, hur mycket jag än försöker. Det går inte. Och det känns skit. Rent utsagt.
Inatt vaknade jag av att jag gallskrek. Hjärtat dunkade så grannen borde ha hört, och jag var livrädd. Om det ändå vore första gången den här veckan jag vaknat i total skräck. Det är det inte. Ni vet ett sånt där hjärtskärande skrik, som när man tror att man inte kommer leva om 2 sekunder. Så har det varit.

Känner mig som världens tråkigaste person just nu. Jag har bara en fråga..... HUR!? Hur ska jag orka hoppas igen, längta, vänta, skratta, le, planera? Jag kan bara inte hitta orken för det... Fast jag mer än gärna skulle våga hitta ett svar på frågan hur så kan jag inte det. Det skrämmer mig.... Fast inte lika mycket som mina tankar när jag ser barnvagnar, gravidmagar, småbarn....

Livet skrämmer mig.... Kan man kliva av och vila en sväng på vägen?!

Sista dagen på vikariatet idag

Så har man jobbat sista dagen som tvärflöjtsvikarie idag då... Lite sorgligt men ändå sååå skönt!

Badrummet är helt utrivet och nya gipsväggar är uppsatta, iaf där det var vattenskada. Golvbrunnen är utbytt, ventilationen omdragen, rören nya... Ja allt väl så långt! :) Imorgon kommer målaren och målar taket. Sen är det bara vänta på mattläggaren och sen kan vi äntligen sätta in allt så vi får ett badrum uppe igen :) Hur många veckor kommer det att ta?! :)

Känns som jag lagt ner allt just nu. Kan man tappa livsandan på någon sekund? Det har jag för tillfället gjort. Många sekunder. Dags långa sekunder...

Längtar så efter att få ha ett barn, levande, ett som ät mitt och Cristofers. Och eftersom att vi inte kan få tillbaka Emelie eller Elsie så måste det ju vara ett "nytt" barn.. Är jag verkligen redo för det? Är jag redo för att eventuellt förlora en gång till? Orkar jag det psykiskt? 3 ggr, på 2 år? Hur mycket SKA man klara innan man lägger av med de livsnödvändiga i vardagen?

Är så otroligt trött idag.. Sovit dåligt två nätter på rad... Skulle kunna somna i soffan... Är ju rätt skönt :) Men snart får man ju gå och lägga sig, vilket iofs är skönare :)

Crisse är och fiskar nere vid hamnen med sin pappa... Så här sitter man och försöker hålla sig vaken :)

Kanske skulle ha ringt Milla? Kanske.. Om jag är pratglad, är jag det?

Tv:n är bra sällskap! :D

Tung som en sten...

Som sjunkit djupare än till botten, så känns mitt hjärta idag... Öppnar facebook, och vad är det första man får se?! Jo, ultraljudsbilder!!! FAN FAN FAN vad dåligt jag mår över det! Nu sprack dagen... JÄVLAR! Ja nu svär jag ordentligt högt för mig själv känner jag.. Orkar inte försöka hålla tillbaka det...! JAG KLARAR INTE MER!!! GE MIG MINA BARN TILLBAKA!

Som toppen på isberget så har de inte kommit några snubbar från HSB än och rivit ut badrummet. Fast de skulle komma det första de skulle göra idag! Så här gick man upp 06.30 helt i onödan! BLÄHÄ!

Ja jag är less idag, hur så? Det är ändå ingen som ska umgås med mig idag, så då kan jag väl få sura och grina hur mycket jag vill!?

Ibland är saknaden så tung att bära, sorgen för jobbig att ta sig igenom... Låter gråt, saknad, sorg och ilska dränka mig den här soliga dagen...!

Hopplöst..

Så känns det. Just nu iaf. Kanske vänder det. Men frågan är när....

Känns konstigt, att börja tänka på framtiden. Ska framtiden vara vår nutid? Känns bakvänt... Ibland funderar jag väldigt mycket. Har funderat mycket över hur livet skulle vara om vi fått ha kvar Emelie, om vi aldrig förlorat henne. Men om vi aldrig förlorat henne så har vi aldrig fått Elsie. Och så kan jag ju inte önska. Jag kan ju inte önska att Emelie skulle leva, för det skulle innebära att vi aldrig fått Elsie. Och det känns konstigt. Och kan jag verkligen säga att jag önskar att vi aldrig förlorat Elsie, för om vi aldrig förlorat henne, då skulle vi inte tänka på framtiden nu. Vi skulle sitta här med en snart 1 månaders liten flicka, och må mycket bättre. Men nu är inte verkligheten så. För om verkligheten skulle vara så som vi hade tänkt och trott, skulle vi snart ha firat vår älskade Emelies ettårsdag! Och känns det inte konstigt om något. Hm. Så är inte min verklighet. Jag kan inte säga att jag önskar att vi aldrig förlorat Emelie och Elsie, för då kanske jag säger att jag önskar att vårt nästa barn (ja nog fasiken måste vi väl ändå få var med om ett barn till, tack?!) inte skulle finnas. Känns så konstigt. Och bakvänt. Och jag ångrar inte av mina barn. Älskar dem så otroligt innerligt, fast de inte längre finns med oss. De var älskade från första sekund. Och även om jag skulle vara en av dem som blev gravid under sommaren, nu är det inget som säger att vi planerar det eller kanske kommer bli det utan jag bara spånar (!), så vad är det som säger att vi kommer få behålla det barnet? INGET! För alla odds pekar mot oss. Även om läkarna och forskarna säger att det INTE ska hända igen, men i vår verklighet så förlorar vi barn i 100% av fallen... Så, vad är det man ska tro på? Hur ska man känna och tänka? I de här fallet tror jag varken det finns rätt eller fel svar...

Sitter här och saknar min Cristofer, kom hem till mig snart då! Kan inte de där jäkla kunderna sluta äta, så du får gå hem?! :) Kanske finns en liten småledsen flickvän här hemma som behöver en kram just nu...

Funderar på att göra tacos till kvällen, lite tröstmat har väl aldrig suttit fel?! :) Näe, jag är inte alls galet förtjust i tacos! :)

Funderingar....

Ska när som helst ut i vår lilla trädgård och frysa :) Crisse håller på att fixa lite blomlådor till mig :) Tur man bor tillsammans med en betongare (som fick snickra mer än gjuta på gymnasiet) :) Har så vackra visioner just nu :) Planerar några lådor i landet där vi kan plantera grönsaker och kryddor.. En låda som vi kan göra iordning till Emelie och Elsie, eftersom vi inte har någon grav... Och då kan vi lika gärna göra det fint hemma på vår lilla gård åt dem :) Kan vi tända ljus där ist :)
Snart ska Crisse och jobba.. Hatar när vi inte får en full helg tillsammans... Men men, pengar måste ju rulla in...! Sen ska jag ner på stan och spela, är ju Sveriges nationaldag och den vanligt återkommande spelningen! Men den är ju såååå tjatig!!!

Näe ska nog ut och heja på :) Så att mina lådor blir klara snart :) Börjar med två lådor så får vi se vart det bär av sen ! :)

Är förresten godkänd på slutuppgiften på Kognition i Praktiken A :) Så nu inväntas slutbetyg! SKÖNT! Kan jag släppa en liten sten från hjärtat.... Då är det nog bara några stenar kvar.. :)

Vilken fredag...

Fy! Säger jag bara... Mår så illa så av den här känslan så det känns som att jag ska kräkas.... Får man klassa sig själv som helt slut? Jag orkar bara inte mer... Tankarna snurrar och gör inte alls att jag mår bättre...

Finns det någon där ute som orkar bry sig om mina känslor? Kan ingen vilja pigga upp mig nu...

Jag har tydligen tagit hungerstrejk... Kommer på alldeles för sent att man skulle ha ätit lunch för längesedan.. Och då är det nästan lika bra att hoppa över... Men ska försöka få i mig lite grann iaf. Ska göra iordning lite grönsaker. Sallad är gott!

Har tackat nej till mitt kusinbarns dop idag. Per sms. Jag orkar inte ringa min kusin ang. det. Orkar inte förklara på telefon.

LESS PÅ MIN LIVSLOTT!

Gjort det jag absolut inte bör göra!

Kollade bebis sidorna i tidningen.. FAN vad det svider!!!!! Särskilt när vi skulle ha varit med... Elsie skulle ha funnits hos oss nu. Levande. Gråtandes, skrikandes, skrattandes, bubblande bebis Elsie... Skulle ha varit hos oss. Vi skulle ha älskat varenda litet utbrott, för det betydde att du levde. Vi skulle... vi skulle.. skulle... Ja det var allt det blev.
Varför känns det som det är det enda det någonsin kommer bli? Vad är det här för grymt straff?! Vad spelar det för roll om man inte har problem att bli gravid, när alla ens barn är dömda redan från början. Kommer någon någonsin att få komma ut levande och åka med oss hem? Varför känns det så hopplöst? Varför måste idag bli en sån dag!? Jag orkar inte en till sån dag...!

För oss är risken 100% att det händer igen. För läkarna är risken 0%. För det borde aldrig ha hänt från första början. Är något som aldrig borde hända. Inte skulle kunna hända. Och absolut inte 2 ggr på rad. När båda föräldrarna är fullt friska, jag har varit fullt frisk under båda graviditeterna, inte ätit konstiga mediciner, inget! Det borde inte ha hänt. Inte två unga föräldrar. Som inte bär på någon hjärtsjukdom. Varför har det då hänt oss? 2 ggr. 2 gånger på rad!

VARFÖR!? Varför kan ingen svara mig. Varför ska vi straffas såhär? Det här är vårt straff för att vi ... vad?! Älskar varandra? Är perfekta för varandra? Varför vill något splittra på oss? Varför kan inte vi få förtjäna ett levande barn? Ibland funderar jag om jag hellre skulle vara så att vi inte kunde få barn alls tillsammans... Slippa begrava barn, på barn, på barn... Varför känns det som att vi ska få begrava fler barn innan det är klart? Jag klarar inte det här!

Om vi inte kunde få barn hade vi sluppit den här sorgen, tyngden, skulden... Saknaden av två barn som ändå blev, men inte fick leva vidare... Då hade vi fått hjälp? Om vi inte kunnat få barn. Men nu, näe nu lämnas vi åt vårt öde... Visst de kommer hålla mer koll på hjärtat nästa gång. Men om det är något som funnits från början, och de kanske inte kan upptäcka förtjockningen fören i v. 22, vad gör vi då? Forskarna vi träffade sade att vi skulle bli erbjudna att avbryta graviditeten och att barnet skulle födas. Vadå födas? Födas för att dö? Hur grymt är inte det?! Tänk om det kanske kommer bli det barnet som ändå orkar? Som de kan ta ut lite tidigare, som överlever fast det är sjukt? Men om det inte blir det, vad är det som säger att vi har rätt att säga till när barnet ska dö? Då får det vara kvar hos mig så länge som möjligt. Jag kan inte avsluta ett liv så. Varför ska det här ödets lott vara så grymt? Vi kommer aldrig göra abort, eller avbryta en graviditet. För chansen att felet växer bort kan också finnas enligt forskarna. Eller att barnet överlever fast det har det här felet. Hur kan då jag ha rätt att säga att barnet inte ska få den chansen?

Just nu är livet bara oerhört grymt!

Blir nog kanon!

När man sätter ihop texterna från Tärna till en dagboks-helhet! :) Men nu ska jag gå i duschen och göra mig fräsch! Sen blir det till att börja med maten innan min lilla gubbe kommer hem från jobbet, när han nu tänker göra det :)

Dags att experimentera!

Nu ska jag försöka mig på att göra om mina texter efter responsen förra helgen.. Ska försöka göra dagboksform.. .Får se hur det blir! Spännande... Så om det kommer gråtas och skrikas här snart så är det inte så konstigt... (Datorn är helknäpp när det gäller word dokument!). Men ska försöka mig på att knåpa ihop lite. Får se om det blir sammanhängande! :)

Måste bara skryta med att jag faktiskt dammsugit och skurat golvet på nedervåningen nu! Så det tycker jag är duktigt för någon som inte har lust med något!

Vill ha lördag

Idag har jag gått mellan datorn och soffan, slöat och slöat... Inte bra.. Det var inte det jag skulle göra... Jag skulle baka och städa... Mattorna är iofs utflyttade... Men sen har det inte hänt mer... Känns som hela dagen varit bortkastad...!

Less på det här!!!!!!!

Och inget har hänt idag heller..!

Idag skulle jag göra så mycket.. så effektiv jag hade planerat att vara... Har inte ens tagit av mig myskläderna från imorse.. Jag har borstat tänderna iaf! :) Sen skulle jag ju städa och baka bröd.. Hm... Ja jag har öppnat skafferiet.. Men jag orkade inte stänga det igen... :) Hamnade någonstans mellan att leta mjölsorter och leta recept och det blev glömt att jag skulle stänga skafferiet.. och har det nu varit öppet i 3 timmar kan det vara öppet 3 timmar till! Mat kom jag på nu när Crisse skrev att han tagit lunch att man kanske skulle ha ätit.. Men eftersom jag inte ätit än kan jag lika gärna vänta någon timme till... Så så fungerar min livsfilosofi idag... Eller olivsfilosofi... Hm. Lyssnar på musik iaf så sitter inte i total ensamhet :) Är ju något som låter :)

Har helt tappat suget idag... Det är en sån dag... När inget blir gjort.. Man bara kollar och tänker "ja det skulle jag ha gjort" och sen tappar man bort sig i andra tankar igen...

Äh ska nog "njuta" lite mer av ensamheten.. Och längta tills någon hör av sig och tycker att jag skulle kunna hålla dem sällskap :)

Tänder minnesljus och saknar...

Sitter ensam hemma och har tänt lite ljus... Tänt minnesljuset både inne och ute för mina flickor.. Saknar dem så.. Men man kan inte göra saker ogjort... Jag kan inte få dem tillbaka...
Crisse är och jobbar... Ibland är det lite jobbigt att han är borta när jag är ensam hemma.. Ibland skulle han behövas...

Läste fel på vilken tid jag skulle vara hos psykologen igår, så missade tiden.. Får man säga JÄVLA SKIT då?! Det gjorde jag.. Hade behövt dit.. Så nu är det 1 1/2 vecka tills jag får komma dit och ösa ur mig... Det som jag skulle behöva... så typiskt mig!

Har hittat en sida på internet där man får spela gratis spel på webben.. Tydligen beroende framkallande :D haha! Så kan det vara...!

Är lite små sur över att badrummet inte är utrivet idag som vi blivit lovade för 2 veckor sedan. Men det beror tydligen på ett jättestort missförstånd mellan alla inblandade parter. Och miss i att de skulle komma och fuktmäta golvet.. Strul strul strul!

Måste bara säga att det är hemskt trevligt att jag har några som kommenterar min blogg ibland :) Då känns det som att man inte skriver för blinda ögon :) Trevligt att ha någon som läser och kommenterar!

Så kommentera mera?! :)

Nu ska jag nog fastna i den där sidan igen och fördriva lite tid och tårar... Vill inte gråta..! Så smila på bara!

Kallt...

Sitter inne och tittar ut.. Det ser så varmt ut, men det är det inte! Så sitter inne o fryser istället för ute och fryser... Börjar iofs fundera om jag ska ta och gå ut och sätta mig.. Kanske värmer lite i solen iaf... Läsa en bok.. Kanske :) Vore ju mysigt...!

Förbannad har man varit idag också... Att man lyckas läsa fel på tider.. Typiskt mig!

Fått prover på tapet till badrummet iaf! Det är ju något positivt! Har nästan tömt hela badrummet också.. Tänkte att jag skulle ta tag och städa badrummet idag... Så det inte är skitigt när de ska börja riva :P Lite elakt om det är snuskigt :) Så dammsuga, skura golv och badkar är kvar.. Vi funderar på om vi ska ta hela badrummet när vi ändå är på gång. Det skulle se förjäkligt ut om vi inte gjorde det. Det är ju den "fina" väggen som ska bytas ut... Det är ju bara det där med några problem kring det... Då ställer vi väl inte in trasiga badrumsmöbler igen? Eller trasiga och trasiga.. Bara toaletten som är kass.. Resten kanske skulle kunna gå och sälja? Funderar över det iaf :) Sen är ju frågan, badkar eller dusch?! Vi har badkar nu. Men det tar sån plats i vårt minsta badrum... Så frågan är om inte den där duschhörnan som ändå bara står i förrådet skulle göra sig bäst i badrummet, så vi får lite extra plats :) Men blir förmodligen lite dyrare eftersom de måste bygga om en vägg om den ska kunna få plats,... Men hoppas de kommer och börjar riva imorgon, för då är Cristofer hemma :) Och då kan han prata med dem om det :) Om vad de kommer kosta.. Gillar inte att ta diskussioner när det gäller sånt där... Så snällt att han vill ta det :)

Näe, kanske skulle ta sig ut i solen iaf :)