Ibland känns livet helt normalt, sen kommer stunder när livet känns sådär extra hårt. När jag vet precis vad som hände. Men för det mesta är det bara mitt emellan. Där allt är overkligt och luddigt, där man bara finns. Inte lever.
Just nu finns jag bara, men en dag vill jag leva också...
Fina fina du!!! Jag ramlade in på din blogg via en annan änglamamma och blir helt förtvivlad när jag läser om er och era 3 fian barn.
SvaraRaderaDe går knappt att få fram de jag vill säga till dig, jag blir hlet stum. HUr orkar du/ni!!! herregud, älskade ní!
Vi miste vår flicka i v 40 och hela livet rasade då...och skräcken att de skulle hända igen var enorm...
Att ni sedan fått uppleva detta 3!! gånger. Herregud. Det finns inga ord.
Jag önskar och hoppas att de snart hittar nått som göra att ni vågar chansa igen och att detta inte kommer att hända igen. usch orättvist orättvist.
Vill skicka massa stora varma kramar och massa tankar. Jenny
http;//engeln-nilwa.blogspot.com